Någon helt annanstans

Hej!
Vet ni vad?
Nu sitter jag hemma och tittar på Carina flyttar in på fyran. Jag mår oförskämt bra med lösgodis, ost och vin. Och familj, såklart.

Även om jag känner mig trött. Klockan tre inatt ringde min klocka för väckning. Då hade jag sovit i tre-fyra timmar. Jag sprang upp och iväg till bussen som tog mig till Victoria. Där började hjärtat slå ganska fort eftersom det finns en hel del bussar att välja mellan, men efter en konversation med en Sverige-kär italienare hamnade jag rätt. Klockan halv sex var jag framme på Stanstedt, traskade rätt in till ingången till gaterna efter att ha checkat in online och endast hade handbagage. Mycket smidigt, funkade hur bra som helst. Klockan sju lyfte planet. Jag fick välja plats och var nästan först. Valde såklart en fönsterplats framför vingen.
Klockan tio svensk tid landade jag på Säve flygplats, den minsta flygplatsen jag besökt, och kände mig som en återvändande kändis iochmed den promenad jag fick göra över asfaltsplanen till terminalshuset. Där stod mamma, ensam bildande min välkomstkommitté, och väntade på mig.
Sedan dess har dagen förflutit lugnt. Vi lunchade på ett mysigt konditori (rostbiff, potatissallad och prinsesstårta!), kollade på nya huset, mötte Ellinor när hon slutade skolan, spelat Yatzy, kollat på tv. Högst angenämnt.

Imorgon ska jag träffa Kajsa, som förresten fyller 20 år idag, hurrahurra!, för en fika. På eftermiddagen bär det av mot Sköna Göteborg för Håkan Hellström och Daniel.
Tillbakafärd på söndag kväll. Jag hoppas intentisvt att resan inte tar så lång tid då det är Grand Opening av min nya restaurang på måndag. Eight sharp, be there.
Ja, om bord och stolar anlänt, det vill säga.

Nu har jag förresten lovat mamma att se efter min blogg lite mer, om har man lovat mamma så har man ju.