Jobb..

Tro inte att jag gnäller nu, jag tycker om mitt jobb. Men jag tål inte chefen. Det har dessutom kommit fram att sedan han tog över, för sex veckor sedan, har nästan hela personalen byts ut eftersom alla andra valde att gå. Nu består den istället av någraveckors erfarna servitriser som inte kan prata engelska i huvud taget. Till och med assistant manegern ska gå nu.
Det är fortfarande roligt att servera. Att det är stressigt gör mig inte så mycket. Men vill fortfarande vara säker på att om jag jobbar åtta timmar kan vara säker på att får rast och mat efter ca fyra. Vilket chefen menar att man inte har. Det må vara så i alla restaurangbrancher, men då kanske inte det är något för mig.
Mina roommates tycker att mina villkor låter extrema. De får garanterad lunch och jobbar fem dagar i veckan. Jag vill också ha det så!
Ibland saknar jag Fans&Spares. Jag kunde lita på arbetsledningen, visste att jag skulle få den lön jag tjänat ihop, kunde gå på toa när jag ville och var ledig två dagar i veckan. Riktigt så lyxigt kan jag aldrig få det, men det vet jag.

Annars är det regn och trist som bra den. Fruktansvärt kallt ute, så jag får verkligen aldrig lust för sightseeing eller strosa runt i stan. Vill bara hem till varmt och torrt.

Saknar alla men vet att en liten stjärna där hemma sitter och filurar på vad London skulle kunna ge henne.