Jag cyklade denna morgon till jobbet med ett fånigt leende i hela ansiktet. Allt känns bra. Cykel, skönt, lite småkyligt höstväder, Lars Winnerbäck i öronen, lyxlunch i väskan. Och det är fredag.
Visst har man kommit en bra bit på väg då man kan njuta av helgen istället för att bryta ihop av ensamheten.
Allt känns bra helt enkelt.
Längtar tills min familj kommer. Det ska bli så roligt. Och konstigt. Att få visa mitt hem, var jag bor.
Handlade mat som attan igår, bla 3 kg pasta! Otroligt medvetet sparade jag dock £3.81 på diverse rabatter och erbjudanden. Stolt.
I eftermiddag tänkte jag eventuellt ta en runda på stan om jag fortfarande har lust till det. Rummet är härligt odammsuget, men det märks inte pga heltäckningsmattan!
Mat ikväll? Hm, pasta kanske?
Hopplocket till mat igårkväll, bestående av äpple/dijon-pasta. Ja, inte så illa som man kan tro. Ganska gott. Massor med creme fraiche, så det blir krämigt och gott.
När jag kom hem igår låg mysigaste paketet på strykbrädan adresserat till en viss Sandra. Lycka!
Tack Farmor och Leif!
fredag, september 7
Fredag
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Låter verkligen bra att du kan njuta av helgen istället för att känna sej ensam. Vad hände på msn igår? Du försvann bara? :P. Får prata mer någon annan kväll. Nu har jag tänkt att uppdatera min blogg ;)
Hej!! Låter bra att du börjar vänja dig med ensamheten, jag ser också framemot att få komma och hälsa på dig i ditt eget hem
många kramar Mamma
du och Sara har en sak gemensamt... älskar creme fraiche:P
Skicka en kommentar