Och helt plötsligt drabbas jag av stormande tacksamhet. Jag är oerhört tacksam över allt som jag har.
Jag går runt och ler när jag tänker på er. Alla familjemedlemmar och vänner. Inte bara några speciellt utvalda, utan alla. Allihopa.
Den här flytten hade inte gått såhär bra om jag inte vetat att det finns ett par stycken som sitter där hemma (eller vart ni än befinner er) och tänker på mig lite då och då.
Jag saknar er.
Tack.
måndag, oktober 15
Tack
Upplagd av Sandra Lindqvist kl. 12:13
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Jag saknar dig också, ska du veta! Skönt att du har det bra!
Jag tänker på dej ofta!
OH! man blir riktigt rörd! Tack själv för att du finns för oss alla!
Saknar dej också Sandra!
jag tycker det var fint skrivet och det verkar som att du börjar trivas bättre med din tillvaro eller om du börjar se att det närmar sig att komma hem iallafall tillfäligt.
Vi saknar dig och tänker på dig väldigt ofta
Mamma
Skicka en kommentar